GUIDE

Olika synfel och vad man kan göra åt dem.

Sofia

Det är inte helt ovanligt att gå och fundera på om man har synfel eller vad för typ av fel det kan vara. Vad innebär egentligen närsynthet? Eller är jag översynt? Och vad är astigmatism? Den här artikeln är till för att hjälpa dig få klarhet i dessa olika begrepp och förklara vad man kan göra åt dem.

För att förstå vad ett synfel är behöver du först förstå principen om hur synen fungerar.

​​Ögat fungerar precis som en kameralins. För att du ska kunna se och uppleva det du tittar på skarpt och tydligt behöver ögat ställa in fokus. Som kameran fångar den upp ljuset från omvärlden för att skicka det till näthinnan där ljusreceptorerna sitter, som sedan sänder signaler till hjärnan som får översätta (framkalla) det till bild. Hur mycket ljus som når fram och med vilket styrka eller fokus avgör alltså bildkvalitetén.

​​När ljuset är fokuserat på näthinnan finns de optiska förutsättningarna för att se skarpt. Om fokuset hamnar framför eller bakom näthinnan ger det upphov till en suddig bild.

Så vad betyder allt detta för mig undrar du? Kortfattat så utvecklas ögat olika hos oss alla under livet. Ärftliga anlag och vår livsstil (exempelvis överdriven skärmtid) spelar då stor roll om ögat växer sig normalt eller får andra proportioner. Det gör att ögat kan hamna i följande tillstånd:

Närsynthet

​​Närsynthet kallas även Kortsynthet eller Myopi och betecknar tillstånd med svårighet att se skarpt på avstånd. Det är det allra vanligaste synfelet. Faktiskt så vanligt att det är fler som är närsynta än de som har felfri syn.

​​Närsynthet debuterar oftast i tonåren, men kan börja mycket tidigare än så. Tidigare har man trott att synfelet framförallt är genetiskt betingat, men på senare år har man förstått att även miljön vi vistas i samt våra vardagliga vanor också har en stor påverkan på när eller om vi blir närsynta.

I korthet betyder utvecklingen hos en som är närsynt att man får ett för långt öga, vilket gör att ljusskärpan inte når hela vägen till näthinnan med sin fulla styrka. Därmed upplevs ett på avstånd betraktat föremål som suddigt, samtidigt som föremål på närmare håll hamnar på rätt plats och uppfattas skarpa.

1

​​Synen hos en som blir närsynt blir ofta sämre på båda ögonen, men inte alltid lika mycket. Ju tidigare närsyntheten debuterar, desto större är risken att bli gravt närsynt.
​​
​​Närsynthet korrigeras med hjälp av minusglas som sänker ögats brytkraft och på så sätt flyttar fokus längre bak. Formen på minusglas benämns konkav och de är tunnare på mitten och tjockare mot kanterna.
​​
​​Närsynthet brukar inte göra så att du blir trött eller får ont i huvudet, till skillnad från andra synfel.

​​Läs också vår artikel om närsynthet här.


Översynthet

Översynthet kallas även Långsynthet eller Hyperopi och är ett uttryck för tillstånd där man har svårighet att besvärsfritt se på nära håll, och beroende av synfelets storlek i viss mån även på avstånd.

​​När man är översynt bryter ögat ljuset för svagt så bilden hamnar bakom näthinnan. Med det så får man sämre skärpa när man tittar på föremål som är på nära håll.

2

De vanligaste besvären vid måttlig eller stark översynthet är trötthet, huvudvärk och otydlig syn vid närarbete.
​​
​​Man räknar med att ungefär 80 % av befolkningen har en lättare form av översynthet. Även om de flesta får symtom vid tidig ålder så är det oftast inte förrän i vuxen ålder som det blir mer framträdande. Det är för att linsen i ögat hos barn och unga har en högre elasticitet och ger en bättre förmåga att fokusera (ackommodera), vilket betyder att man omedvetet spänner ögat och förflyttar bilden automatiskt framåt tills den hamnar på näthinnan – så att de ser klart och upplever synen ofta som felfri, trots synfelet.
​​
​​Ju äldre man blir så stelnar linsen mer och mer, och det blir svårt att kompensera för skärpan. Är man kraftigt översynt räcker inte ögats lins till utan man får då använda plusglas/linser för att se skarpt.
​​
​​Vid översynthet är det vanligt att ha få försämrat seende även på långt håll i medelåldern.
​​
​​Översynthet avhjälps med konvexa linser. En översynt person iförd glasögon känns därför igen på att ögonen syns större än normalt, betraktade genom glasögonen.


Astigmatism

​​Astigmatism är ett synfel som vanligen beror på att hornhinnan eller linsen har en oregelbunden form och att ljuset bryter olika mycket i olika riktningar.

2

​​Det betyder att du till exempel kan vara både närsynt och översynt i samma öga. Vanliga symptom på astigmatism är dålig avståndsbedömning och att föremål på både nära och långt håll blir suddiga, förvrängda eller får en skugga bredvid sig. Man kan då få svårighet att exempelvis läsa finstilt text och kisar hela tiden för att hålla fokus. Detta är ansträngande för ögat och kan göra att du får trötta ögon och huvudvärk.
​​
​​Ingen vet dess exakta ursprung. Men även om det kan finnas olika orsaker till astigmatism, finns det en som är vanligare än andra: ärftlighet. Om du ser suddigt, ta en titt på ditt släktträd. Dina föräldrar eller andra släktingar har troligen samma problem.
​​
​​Går astigmatism alltid i arv? Nej, de flesta som har andra synfel har också lite astigmatism. Ibland kan det också orsakas av ett trauma mot ögat – som då kan föra med sig svårare form av astigmatism.
​​
​​Lyckligtvis är de flesta former av vanlig astigmatism där du ser suddigt enkla att korrigera. Eftersom symptomen beror på att ljusstrålarna bryts ojämnt korrigeras detta genom att få ljusstrålarna att fokusera på ett enda plan. Det kan göras genom glasögon eller med kontaktlinser som är unikt utformade för att uppfylla de särskilda synkorrigeringsbehoven hos personer med astigmatism.


Åldersynthet

Ålderssynthet som i medicinska termer kallas att bli Presbyop är fysiologiskt normalt och betyder att linsens förmåga att ställa in rätt synskärpa för att se närbelägna föremål blir sämre med ålder. Orsaken är att ögats lins blir stelare med åren och därmed blir det svårare att ställa in skärpan på olika avstånd.

3

​​Rent praktiskt kan man inte sätta någon gräns för när ålderssyntheten börjar från biologisk synpunkt, eftersom linsförändringarna pågår hela livet. Försämringen uppstår dock oftast gradvis från omkring 40 års ålder, då förmågan att ställa om synen från långt håll till nära håll (ackommodation) börjar avta.
​​
​​Den som börjar lida av det får då till en början svårt att läsa finstilt text i svag belysning eller på vanligt läsavstånd. Texten blir suddig och flyter ihop. Ögonen kan kännas ansträngda och du kan få ont i huvudet.
​​
​​Besvären relaterar till faktorer såsom mängden närarbete, synkrav, på vilket avstånd man läser, vilket synfel man har m fl. Detta ger en stor variation i presbyopidebut mellan olika personer.
​​
​​Omställningen från närseende till avståndsseende kan vara störande för de som ofta behöver byta fokus från nära till långt håll. En som är närsynt kan ofta behöva ta av sig glasögonen eller kontaktlinserna för att se på nära håll, och tvärtom för en person som är översynt. Resultatet blir att du behöver olika styrkor för att se på avstånd respektive på nära håll vid närsynthet, översynthet och astigmatism.
​​
​​Det översynta ögat är mer beroende av en extra närkorrektion än det närsynta, som ofta till att börja med klarar av att se på nära håll om man avlägsnar synhjälpmedlet för avståndsseende.


På Linsen går vi till jobbet med ett enda mål. Att hjälpa människor med synfel att få livskvalitén tillbaka.

Kontakta oss om du tror att du har ett synfel så kan vi hjälpa dig att utreda det – och ge förslag på vilken lösning som är bäst för dig och din livsstil.

Boka din synundersökning här →