Att säkerställa att ditt barns syn är i toppskick är avgörande för deras välbefinnande och framgång i skolan och i livet. Synen är en grundläggande del av hur barn uppfattar och interagerar med världen omkring dem, och eventuella synfel kan få betydande konsekvenser för deras inlärning och utveckling. Som förälder är det därför viktigt att vara medveten om barns synutveckling, olika synfel som kan uppstå och hur de kan korrigeras för att främja en hälsosam syn. I den här bloggartikeln kommer vi att utforska olika aspekter av barns synhälsa, från deras tidiga synutveckling till för- och nackdelar med olika korrektionsmetoder som kan hjälpa till att optimera ditt barns synupplevelse. Så låt oss fördjupa oss i ämnet och ta reda på hur vi som föräldrar kan stödja och främja våra barns synhälsa på bästa möjliga sätt.

Barns synutveckling

Barns synutveckling börjar redan vid födseln och fortsätter under hela uppväxten. Redan under de första veckorna av ditt barns liv kommer ögats strukturer och receptorer, samt nerverna i ögonen och hjärnan, att börja utvecklas. Sedan kommer en enorm utveckling av synen att pågå under de kommande två åren. Under de första månaderna av sitt liv lär sig barn att fokusera sina ögon och följa rörelser. Efter två års ålder fortsätter synen att förbättras och deras förmåga att uppfatta färger, former och djup utvecklas. När barnet föds är det översynt och därefter förlängs ögongloben och formen på linsen och hornhinnan justeras. När ögat växer strävar det efter att justera sin längd så att ljusstrålarna fokuseras exakt på näthinnan. Detta är viktigt för att uppnå skarp och tydlig syn. Under denna process som kallas emmetropisering, korrigeras eventuella fel i brytning såsom översynthet, närsynthet eller astigmatism gradvis. Emmetropiseringen slutförs vanligtvis runt 10-12 års ålder, men processen kan fortsätta något längre. Då förväntas barnets syn vara stabiliserad och nästan perfekt, förutsatt att inga synfel uppstått på vägen.

‍

‍

De vanligaste synfelen

‍

Närsynthet

Vid närsynthet, även kallat myopi, ser barnet tydligt på nära håll men har svårt att se klart på långt håll. Detta beror på att ögat är för långt eller att linsen bryter för starkt och bilden hamnar framför näthinnan. Närsynthet är det vanligaste synfelet och ökar kraftigt runtom i världen. I Europa kommer ca en av två vara närsynt före 2050. Detta kommer innebära ca 353  miljoner människor på mindre än 50 år. I många delar av världen blir förekomsten av närsynthet allt vanligare redan i tidig ålder, vilket ökar risken för att barn utvecklar grav närsynhet större än -6.00 dioptrier. Ju högre nivåer av närsynther desto större risk är det att drabbas av ögonkomplikationer, såsom näthinneavlossning, glaukom och sjukdomar i gula fläcken. Närsynthet håller på att bli en betydande orsak till synskador och blindhet globalt sett. Av denna anledning är det viktigt att upptäcka uppkomsten och progressionen av närsynthet i ett tidigt skede samt göra det man kan för att förebygga uppkomsten. Att bromsa ditt barns närsynthet är avgörande för att skydda synen och minska risken för allvarliga ögonsjukdomar och komplikationer på lång sikt.

‍

Översynthet

Barn som är översynta, även kallat hyperopa, kan se bättre på långt håll än på nära håll. Detta beror på att ögat är för kort eller att linsen är för svag. Översynthet kan ge svårigheter att se tydligt på nära håll, vilket kan leda till obehag vid läsning eller arbete på nära avstånd. Att ständigt anstränga ögonen för att kompensera för synfelet orsakar ögontrötthet och huvudvärk, särskilt efter långa perioder med läsning eller skärmarbete. Om översyntheten inte korrigeras kan det öka risken för att utveckla andra ögonproblem såsom skelning och amblyopi (”lazy eye”).

‍

Amblyopi (”lazy eye”)

Amblyopi är ett tillstånd som uppstår när hjärnan inte lyckas bearbeta information från ett öga ordentligt. Det kan orsakas av stora skillnader i synfel mellan ögonen, av okompenserad skelning eller okorrigerade brytningsfel. Resultatet blir att hjärnan prioriterar synen från det ena ögat och underutvecklar synförmågan i det drabbade ögat och en bestående synförlust kan uppkomma om det inte behandlas tidigt. Vanligtvis behandlas det med så kallad lapp för det prioriterade ögat så man på så sätt tvingar det underutvecklade att komma ikapp. 

Som förälder kan du vara uppmärksam på eventuella tecken på synproblem, såsom frekvent gnuggande av ögonen, ögonvärk, huvudvärk eller svårigheter med att fokusera på nära eller långt håll. Beteendemässiga indikationer som att hålla huvudet snett eller undvika att använda ett öga kan också vara tecken på ett problem. Vanligtvis upptäcks dessa problem på BVC eller på skolhälsoundersökningar. 

‍

Skelning (Strabismus)

Skelning innebär att ögonen inte fokuserar på samma plats. Detta kan leda till dubbelseende och amblyopi om det inte behandlas. Vanligt är att vi har dolda kompenserade skelningar som inte ger några besvär, men en manifest skelning hos barn kan leda till bestående synnedsättning.

‍

Astigmatism

Astigmatism är en vanlig synfel som beror på en ojämn form av ögats hornhinna eller ibland även linsen. Istället för att ha en jämn, sfärisk form, är hornhinnan eller linsen något mer avlång i en viss riktning, har formen som baseball istället för en fotboll. Detta leder till att ljusstrålarna som träffar ögat inte fokuseras på ett enda skarpt punkt på näthinnan, vilket orsakar suddig syn eller förvrängd bild. Astigmatism kan förekomma tillsammans med både närsynthet och översynthet.

‍

Hur korrigeras synfel hos barn?

‍

Barns vanligaste synfel, översynthet, närsynthet och astigmatism korrigeras med fördel både med glasögon och kontaktlinser.

Fördelar med glasögon:

• Enkla att använda: Glasögon är enkla att sätta på och ta av, vilket gör dem lättanvända.
• Säkert och bekvämt: Glasögon är säkra att använda och orsakar sällan problem som ögonirritation eller infektioner. De är också bekväma att bära hela dagen.
• Framhäver barnets personliga stil: Glasögon finns i olika stilar och färger, vilket ger barnet möjlighet att välja en som passar deras personliga stil och smak.
• Skyddar ögonen: Glasögon kan fungera som ett skydd mot skadligt ljus och främmande föremål som kan komma i kontakt med ögonen.

‍

Nackdelar med glasögon:

• Kan begränsa synfältet: Glasögon kan begränsa synfältet, särskilt vid aktiviteter som kräver snabba rörelser.
• Risk för skador: Glasögon kan gå sönder eller skadas vid olyckor eller lek, vilket kan vara ett problem för aktiva barn.
• Passform och hantering: Glasögon kan sitta dåligt och halka ner på näsan, eller vara tunga. De blir även smutsiga och måste putsas.

‍

Fördelar med kontaktlinser:

• Naturlig syn: Kontaktlinser sitter direkt på ögat och ger en mer naturlig syn jämfört med glasögon som kan i vissa fall ge distorsioner i synfältet.
• Bättre under aktiviteter: För aktiva barn som utövar sport är kontaktlinser mer praktiska och bekvämare än glasögon. Barnet kan röra sig fritt och obehindrat utan att behöva oroa sig för att glasögonen ska glida av eller störa deras syn. Sju av tio barn presterar bättre inom sina idrotter när de använder kontaktlinser jämfört med när de använde glasögon. Barnet kan fokusera på sin idrottsprestation utan att bli distraherad av problem med sina synkorrigerande glasögon.
• Bra för självförtroendet: Kontaktlinser är osynliga för andra, och omvärlden kan se barnets ögon naturligt, utan att utseendet på dem ändras. För många innebär detta ökat självförtroende och självtillit.

‍

‍

Nackdelar med kontaktlinser:

• Kräver omsorg och underhåll: Kontaktlinser kräver regelbunden rengöring och underhåll för att förhindra ögoninfektioner och andra problem.
• Svårt med hanteringen: Ibland kan det vara svårt för barnet att sätta i och plocka ur linserna. 
• Risk för ögonirritation: Vissa barn kan uppleva ögonirritation eller obehag när de använder kontaktlinser, särskilt om de inte är vana vid att bära dem.

‍

Vårda ditt barns syn

Att ta hand om barns ögon är avgörande för deras välbefinnande och prestationer i skolan och vardagen. Ett obehandlat synfel, såsom närsynthet, översynthet eller astigmatism, kan påverka barnets förmåga att se och förstå visuell information på nära och/eller långt håll. Det kan resultera i svårigheter att läsa, skriva, fokusera och koncentrera sig i skolan, och det påverkar deras akademiska prestation och inlärning. Barn med obehandlad synfel kan uppleva svårigheter med att delta i sociala aktiviteter och interaktioner, eftersom de kan ha svårt att se ansikten, gester och uttryck tydligt. Detta kan leda till social isolering, lågt självförtroende och minskad självkänsla hos barnet. Synen spelar även en viktig roll i barns motoriska utveckling och koordination. Obehandlade synfel påverkar barnets förmåga att bedöma avstånd, rörelse och spatiala relationer, vilket resulterar i problem med balans, koordination och idrottsprestation.

Vi kan göra en hel del för att förebygga uppkomsten av synfel. Barn som tillbringar mindre än 1,5 timmar utomhus per dag och mer än 3 timmar på närarbete, utanför skoltiden, har den högsta risken att utveckla närsynthet och det är saker som du som förälder kan påverka. 

‍

Här är några fler tips:

1. Regelbundna synundersökningar: Det är viktigt att regelbundet kontrollera barns syn för att upptäcka eventuella synfel i tid, för att kunna korrigera dem och minimera risken för negativa konsekvenser. 
2. Utomhusvistelse: Forskning har visat att regelbunden exponering för naturligt solljus och utomhusaktiviteter kan hjälpa till att bromsa närsynthetsutvecklingen hos barn. Det är viktigt att uppmuntra barn att spendera tid utomhus varje dag. Att spendera minst 13 timmar per vecka (strax under 2 timmar per dag) utomhus har visats minska sannolikheten för att barn ska bli närsynta, enligt flera forskningsstudier. Vilken typ av aktivitet som utförs utomhus verkar inte spela någon roll, då fördelen verkar vara de högre ljusnivåerna  och den spektrala sammansättningen av det naturliga ljuset. 
3. Begränsa skärmtiden: Att begränsa tiden framför skärmar, särskilt hos barn, kan minska ansträngningen på ögonen och potentiellt bromsa närsynthetsutvecklingen samt främja deras utveckling i stort. I höstas kom svenska barnläkarföreningen ut med konkreta riktlinjer för skärmvanor. Bland rekommendationerna finns att man helt ska undvika skärmar för barn 0–2 år. Korta videosamtal med mor- och farföräldrar går dock bra. För barn 2–5 år rekommenderas högst en timme om dagen. Och då ska det vara skärmtid med sådant som innehåller människor som talar, ett långsamt tempo och gärna med upprepningar. Snabba klipp och animerat ska man helst undvika. Ni kan läsa deras rekommendationer i sin helhet här: Svenska barnläkarföreningens rekommendationer.
4. Ta regelbundna pauser vid närarbete: Se till att ditt barn tar regelbundna pauser från närarbetet. Ögonen får vila om man tittar på avstånd. En regel som är bra att tillämpa är 20-20-20-regeln. Ta en ögonpaus var 20:e minut och titta på långt håll i 20 sekunder och blinka 20 gånger!
5. Läs inte för nära: Håll koll på hur nära ditt barn läser. 90 graders vinkel på armbågen ger rätt läsavstånd. Är vinkeln mindre håller man för nära.
6. Var uppmärksam på symptomen: Huvudvärk, koncentrationssvårigheter eller om ditt barn behöver sitta långt fram i klassrummet för att se kan vara tecken på synproblem.
7. Välj rätt produkter att korrigera synen med: Om barnet börjar utveckla närsynthet så räcker det inte med vanliga linser och glasögon utan välj ​​speciellt designade glasögon eller kontaktlinser som behandlar och bromsar närsyntheten hos barn och tonåringar.

‍

Närsynthet kan bromsas

Numera finns det flera effektiva sätt att behandla och på så sätt bromsa närsyntheten. Då hjälper inte vanlig korrigering med glasögon eller linser, utan barnet behöver specifikt utvecklade produkter.

‍

Glasögon som bromsar närsynthet

Tills för ganska nyligen fanns det bara kontaktlinser till godo som bromsade närsyntheten, men nu finns det flera bra produkter i segmentet glas att tillgå. Dessa ger ditt barn ett seende som är lika skarpt som med enkelslipade glas och samtidigt bromsar närsyntheten med 67 % i genomsnitt jämfört med enkelslipade glas, när de används 12 timmar om dagen. Stigmat kring glasögon har minskat och barn är idag mer positiva till glasögon än vad de varit tidigare. Ibland är det också enklare med glasögon i ett inledande skede eller så vill man helt enkelt inte börja med kontaktlinser. 

‍

Kontaktlinser till barn

Det finns både mjuka endags- och månadslinser som kan bromsa närsynthet. Man kan till och med slippa glasögon på dagen med närsynthetskontrollerande nattlinser. Nattlinser är speciellt utformade kontaktlinser som du använder på natten istället för på dagen. Medan du sover omformar linsen din hornhinna och när du sedan tar ut linserna ser du tydligt hela dagen, utan användning av vare sig glasögon eller kontaktlinser. Du kan läsa mer om nattlinser här: Nattlinser

‍

Ska mitt barn ha kontaktlinser?

Kanske känner du dig osäker på om kontaktlinser är lämpliga för ditt barn. Du är inte ensam. Många tror till och med att det finns en åldersgräns eller att det skulle vara farligt. Även om användning av kontaktlinser kräver en ansvarsfull hantering och skötsel så är komplikationer ovanliga. Endast 5 % av användarna årligen får någon typ av komplikation, även smärre komplikationer med sina kontaktlinser. Komplikationer uppstår oftast när kontaktlinserna används för länge eller hanteras felaktigt.

‍

Är ditt barn redo för detta ansvar? 

Har barnet förmågan att följa instruktioner noggrant? Utför barnet sina uppgifter regelbundet utan påminnelser? Eller tenderar barnet att glömma sina uppgifter, som att ta med sig läxor hem? Överväg om ditt barn har förmågan att lära sig ett korrekt sätt att sätta in och ta ut linserna, även när det är trött, hålla linserna rena och följa ett regelbundet schema för användning. Vår erfarenhet säger dock att oftast är barnet så pass motiverat att det överträffar sina föräldrars förväntningar.

‍

Behöver ditt barn kontaktlinser? 

Har din optiker på Linsen rekommenderat kontaktlinser? Många gånger kan kontaktlinser vara det bästa alternativet för ditt barn, men viljan bör komma från barnet självt. Är det föräldrarnas vilja som styr blir det sällan ett lyckat resultat.

Avslutning

Att vårda ditt barns syn är inte bara en fråga om att se till deras fysiska hälsa, utan det handlar också om att skapa en grund för deras inlärning, utveckling och välbefinnande. Genom att vara uppmärksam på eventuella synproblem och genom att ta tillvara på olika förebyggande åtgärder kan du som förälder spela en avgörande roll för ditt barns synutveckling. Regelbundna synundersökningar, en balanserad användning av skärmar och regelbunden utomhusvistelse är bara några exempel på åtgärder som kan bidra till att bibehålla en god synhälsa hos ditt barn. Och om synfel uppstår finns det idag flera effektiva behandlingsalternativ tillgängliga, från glasögon till kontaktlinser som kan korrigera och i vissa fall till och med bromsa närsyntheten. Genom att vara delaktig i ditt barns synvård och genom att ge dem rätt verktyg och stöd, kan du hjälpa dem att se klart och nå sin fulla potential i livet.

‍

För att stödja er föräldrar i att övervaka och vårda era barns syn erbjuder vi nu kostnadsfri synscreening på barn mellan 8 och 18 år. Genom denna screening kan vi identifiera eventuella synproblem och ge råd om lämpliga åtgärder för att hantera dem. Vi förstår vikten av att göra synvård tillgänglig och överkomlig för alla familjer, och genom att erbjuda kostnadsfri synscreening vill vi göra det enklare för föräldrar att ta hand om sina barns syn. Kontakta oss på Linsen för att boka en tid för din barns kostnadsfria synscreening. 

‍

1. ^{https://coopervision.se/om-kontaktlinser/kontaktlinser-sport}
2. ^{Optikerförbundets riktlinjer myopi 200205}
3. ^{https://mykidsvision.org/knowledge-centre/all-about-outdoor-time}
4. ^{Resultat från en tvåårig prospektiv, kontrollerad, randomiserad, dubbelmaskad klinisk prövning av 54 närsynta barn som bar Stellest™-glas jämfört med 50 närsynta barn som bar enkelfokala glas. Resultaten baseras på 32 barn som angav att de bar Stellest™-glas minst 12 timmar om dagen varje dag. Bao, J. et al. (2021). Effekt av ettårig myopikontroll med glasögon med asfäriska linspletter. Br. J. Ophthalmol. doi:10.1136/bjophthalmol-2020-318367.}
5. ^{Jämfört med enkelfokala glas, när de bärs av barn minst 12 timmar om dagen varje dag. Bao, J., Huang, Y., Li, X., Yang, A., Zhou, F., Wu, J., Wang, C., Li, Y., Lim, E.W., Spiegel, D.P., Drobe, B., Chen, H., 2022. Glasögon med asfäriska linspletter för myopikontroll vs enkelfokala glasögon: en randomiserad klinisk prövning. JAMA Ophthalmol. 140(5), 472–478. https://doi.org/10.1001/jamaophthalmol.2022.0401.}
6. ^{Jämfört med enkelfokala glas, när de bärs av barn minst 12 timmar om dagen varje dag. Bao, J., Huang, Y., Li, X., Yang, A., Zhou, F., Wu, J., Wang, C., Li, Y., Lim, E.W., Spiegel, D.P., Drobe, B., Chen, H., 2022. Glasögon med asfäriska linspletter för myopikontroll vs enkelfokala glasögon: en randomiserad klinisk prövning. JAMA Ophthalmol. 140(5), 472–478. https://doi.org/10.1001/jamaophthalmol.2022.0401.}
7. ^{https://coopervision.se/om-kontaktlinser/kontaktlinser-for-barn-ratt-alder-for-att-anvanda-kontaktlinser}